2018-04-24
16:16:30
Tjugofjärde april
Okej, denna veckan kommer nog min räddning vara energidrycker. Är sååå himla trött och från imorse fram till fredag kväll är jag ensam med barnen. Men det ska nog gå bra, även om jag målar upp värsta scenariot om hur jobbigt det kommer bli varje gång ett sånt här tillfälle kommer.
2016-12-16
Sextonde decembet
2016-12-05
Femte december
2016-12-02
Andra decemner
2016-04-18
Artonde april
2015-10-02
Andra oktober
2014-09-22
Tjugoandra september
2014-09-01
Första september
2014-08-13
Trettonde augusti
2014-08-07
Sjunde augusti
2014-08-06
Sjätte augusti
2014-07-31
Trettioförsta juli
2014-05-28
Tjugoåttonde maj
2014-05-22
Tjugoandra maj
2014-05-13
Trettonde maj
2014-03-31
Trettioförsta mars
2014-03-28
Tjugoåttonde mars
2014-03-07
Sjunde mars
2014-02-27
Tjugosjunde februari
2014-02-02
Andra februari
Har ändrat mitt mål inför sommaren också. Min coach tyckte det gått så bra sista tiden så hon såg inga problem med det. Men hon tänkte väl inte på att gymmet är stängt nu i nästan två veckor. Får se hur jag löser det, om jag tar mig till expressgymmet som är öppet, simmar eller tar mig ut och går/springer. Något måste jag i alla fall göra för att i alla fall stå still på vågen. Lite skryt; En liten klapp på axeln till mig själv som gick upp kl 05 i fredags (trots att jag skulle vabba och kunde sova lite längre) och tog en nästan 1h promenad för att jag skulle missa gymmet på eftermiddagen.
Det börjar synas lite för mig också att det hänt något. Provade klänningar till festen om en månad och jag kom i storleken jag plockade och kunde knäppa det som skulle knäppas. Så himla skönt! Man börjar kanske till om med känna sig fin, lite oftare, igen. Och för att inte tala om alla tröjor som man kan börja ha igen! Skulle motbevisa maken att det inte alls är skillnad och att jag inte kunde ha några toppar som jag testat med jämna mellanrum men som jag antingen inte fått på eller så har de suttit för tight. Men där fick jag allt erkänna att jag hade fel, och vid såna tillfällen gör jag gärna det. Jeansen sliter jag ju ut så där märker man inte skillnad på samma sätt, hehe.
2016-12-16
20:25:02
Sextonde decembet
Fredag!
Efter förra veckans missöde på vågen (+0.1kg), vad som blev en fyradagarshelg matmässigt och ett missat träningspass så hade jag inte höga förhoppningar om denna veckans invägning. Helt ärligt så trodde jag att jag hade gått upp i vikt. Trots en halv lussebulle och en pepparkaka under "julgransfikan" igår eftermiddag så visade vågen -0.8kg. Kan ju minst sagt säga att här är ganska bra fredagsfeeling idag, om man säger så. Nu hoppas jag bara att motivationen till att ta sig till gymmet kommer tillbaka. En vecka kvar till jul och jag ska allt lyckas gå ner lite till innan dess!
2016-12-05
15:43:10
Femte december
När jag laddade ner denna appen och loggade in fick jag se att här fanns lite bilder sparade. Bilder som jag nog aldrig lagt upp här, utan de hamnade bara på min gamla låsta. Det var i den vevan jag uppdaterade båda samtidigt men på denna krånglade det bara.
Hur som haver, jag har kollat igenom dessa bilder och inte direkt kommit fram till något, men hur i hela friden kunde man inte vara nöjd med hur man såg ut då? Jag tyckte att jag fortfarande var tjock, trots att jag hade gått ner i vikt och vägde ca. 20kg mindre då än nu. Herre gud, då var jag till och med mer nöjd med hur jag såg ut mellan barnen, och då vägde jag 10kg mer än innan!? Haha, nu blev det rörigt.
Har satt som mål att gå ner till det jag vägde mellan barnen. Trivdes med mig själv, även om jag hade 10kg övervikt. Men hallå liksom, jag hade fött ett barn och nu två, är några år äldre så det är inte rimligt att väga så "lite" som jag vägde vid både bal och bröllop. Sen vet jag hur mycket jobb det var med att bibehålla det och jag vill faktiskt leva också. Och lära mina barn att vara hälsosam utan att det går till överdrift.
2016-12-02
13:36:09
Andra decemner
Tänk att kropp och sinne kan vara så konstiga ibland, på flera olika sätt. På en månad har jag nu lyckats gå ner 2.6kg, efter att ha kämpat i ett helt år och bara misslyckats så går det som en dans nu. Detta trots att jag var magsjuk så åt inte ordentligt (nyttigt) på fyra dagar, plus att man vabbat vilket blir mest sitta i soffan de dagarna och sen har jag bara fått till 2 pass på gymmet/vecka (har satt upp mål på 3st).
Men det är precis som att man vridit på en knapp i huvudet, för det är inte ens svårt att låta bli onyttigheter på vardagar. Det var som en handvändning, men det var också här mitt sista hopp låg. Att börja jobba. Jag är bara så fruktansvärt glad att det börjat så här bra. Hade det börjat sämre så hade man inte varit lika pepp! Så nu satsar jag på 2kg till innan jul. Känns som att det kan gå, så länge man kämpar och går in för det!
2016-04-18
15:00:00
Artonde april
Det är där man sitter nu. Väntar provsvar och undrar över ifall det kommer visa något eller om det kommer visa sig att man behöver kämpa ännu mer med sin karaktär. Ja delvis i alla fall, finns ju fler anledningar till att man väntar på dessa svar. Känner smått att jag vill ge upp och bara acceptera att det är såhär det är nu, det är såhär man ser ut efter två barn. Samtidigt som jag vet och känner skillnaden på hur jag mår nu och hur jag kan må. Delmålen jag satt för mig själv är ju bara att fetglömma, slutmålet likaså, eller i alla fall skjuta på det. Tycker inte jag varit orealistisk heller i det jag förväntat mig men när det står still, och har stått still så länge så tillslut orkar man ju inte anstränga sig mer och letar andra anledningar till att det blivit såhär. Ser man alla sina misstag och brister eller blundar man för det uppenbara?
Så sitter man på Instagram och kollar runt, och man kommer snabbt fram till två läger, utan att direkt behöva leta.
1. Träningskonton. (Nu syftar jag inte på dessa träningsnarkomaner som är överallt eller bodybuilding eller matkonton med hälsosam, "rätt mat".) De jag tänker på de som visar att man visst kan lyckas med viktminskning bara man ger sig in på det till 100%. En livsstilsförändring helt enkelt. Jag kan bli sjukt pepp av att kolla runt på såna konton. Ja tills man sitter i soffan på kvällen och inte har fått barnpassning under dagen så man kunnat träna, eller inte kunnat sköta maten så man är sugen på allt och ingenting.
2. Alla dessa kvinnor som förespråkar att du duger som du är, du duger som du ser ut och säger folk annorlunda så är dom dumma i huvudet. Vad hade man inte gett för att tänka så och slippa pressen man sätter på sig själv? Tänk att slippa må skit varje gång du inte lyckas/bryter ett löfte mot dig själv. Du hade inte behövt kämpa så hårt som du gör och sen inte få dom resultaten du vill. Utan bara leva hälsosamt och träna när du vill/känner för det.
Det jag tror att jag egentligen vill komma till är att jag villa ha tillbaka min kropp (inte bröllopskroppen, syftar framförallt på kroppen precis innan graviditeterna) men mest av allt vill jag ha tillbaka mitt välmående. Även om det betyder att jag kommer äta tabletter resten av mitt liv...
2015-10-02
15:00:00
Andra oktober
Hej och hå vad tiden går, och tänk att det blev sommar tillslut!
Efter sex veckor var det dags att gå tillbaka till vardagen igen. Ja för det har, om möjligt, hänt mer detta uppehållet än vad det gjorde förra.
30/6, efter ett konstigt migränanfall och vad som visade ett alldeles för högt blodtryck hemma, blev jag inlagd på förlossningen för observation. Kontroller, så som prover, blodtryck, CTG och ultraljud flera gånger om dagen så blev det efter den sista läkarundersökningen 6/7 bestämt att det skulle bli en igångsättning. Bara inte den dagen för de hade redan "för många" planerade igångsättningar. 7/7, efter att då ha legat inlagd i en vecka, sängliggande för det mesta och inte fått gå ut sedan permisen på fredagen, så kom barnmorska och sköterska in i rummet strax före klockan tio på förmiddagen (när både mannen och lillkillen var på besök) och sa att det var dags. Blev lite stressat att få dit barnvakten i tid, men som tur var så var hon redan förvarnad. Väl inne i förlossningsrummet och redo så får jag där och då (av en ren slump) reda på att läkarna hade konstaterat havandeskapsförgiftning... Klockan 10.20 tog dom hål på vattnet och efter bara två värkar på en timme bestämdes det att det skulle sättas värkstimulerande dropp. 11.30 var det igång och det tog inte lång tid innan värkarna gjorde detsamma. Tyckte det var konstigt och att det inte kunde stämma när värkarna gjorde så ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen efter så "kort" tid. Lustgasen kopplades på och jag kan nu konstatera att det verkligen hjälper (hade svårt att avgöra om det var så förra gången). Så i vecka 36+1, två timmar efter att jag blev igångsatt och femtio minuter efter att droppet satts och sköterskan och barnmorskan knappt hann ta på sig handskar m.m så kom hon med ett "plopp" 12.21.
Fick ligga kvar fyra dagar till då mitt blodtryck inte riktigt ville ge med sig trots medicin. Så ja, vi fick fem veckor tillsammans hemma hela familjen, mitt i renoveringskaos men ändå.
Nu har lillkillen hunnit gå två veckor på gamla dagiset och denna mamma var ett nervvrak och kunde varken hålla tillbaka eller förklara känslorna och tårarna när det var dags att sluta. En månad har nu gått sedan han började på det nya stället och vi kan inte vara mer än nöjda, det är knappt så man får med honom hem på eftermiddagarna, haha. Måste också säga att det var en speciell känsla att vara på sitt allra första föräldramöte. Sen han har ju faktiskt också hunnit fylla 2år!
Lilltjejen växer så det knakar och har nästa vecka hunnit bli hela 3 månader och det är dags för första vaccinationen.
Och jag, ja trycket vill inte alls som läkarna vill så jag går fortfarande på kontroller varje vecka och har återigen ökat dosen efter att trycket låg alldeles för högt kontrollen denna veckan (såpass att jag blev skickad till läkaren för fler prover för att utesluta andra saker). Så ja för tillfället mår jag inte så bra... Men nu är gymkortet aktiverat igen och på måndag ska jag på mitt allra första mama challange pass för att sedan träffa min coach på torsdag. Nu ska jag banne mig ta tag i vikten, för den faktorn spelar ju också en roll i trycket.
2014-09-22
10:45:00
Tjugoandra september
Vilken vecka det har varit! Fullt upp hela tiden så man har stor ångest över att inte ha hållt maten, tagit promenader eller tränat som man borde. Men nu är det ju ny vecka och nya tag (minst sagt!) för på lördag är det vägning och genomgång av pass som gäller. Har inga större förväntningar denna gång utan kommer nog försöka satsa mer nästa månad.
Idag har vi en något extra trött kille efter gårdagens ståhej, men sen så fyller man ju bara ett en gång! En massa fint har han fått och vi har skaffat oss en hel del minnen. För att inte tala om alla minnen från hela hans första år.
Jag nöjde mig med att "bara" baka sju sorters kakor och lillkillens pannkakstårta.
Ångrar inte en sekund att vi lämnade bort skapandet av den "riktigta" tårtan,
Marie är så otroligt duktig och jag är så glad att hon försökte sig på Babblarna
2014-09-01
20:40:00
Första september
Tänk, för ett år sedan satt man höggravid och visste inte vad man hade att vänta... Nu har man en kille på snart ett år(!) som lever rövare!
Hösten är här nu (kalendermässigt, för vädret gjorde ju en helomvändning) och jag har haft en helt fantastisk dag! Känner mig lite hemsk när jag säger så men ibland behöver man såna dagar.
Maken var först på morgonen/förmiddagen iväg och fixade med bilen, och sen när han kom hem kunde jag ta mig iväg till gymmet. Har fortfarande ingen lust att ta mig dit egentligen, men det MÅSTE bli av för att få någon som helst möjlighet att få tillbaka den lusten. Efter det tog jag mig till Vero Moda där det slutade med att jag fick lite hjälp av personalen och kom därifrån ett par jeans och två tröjor rikare, men endast 170kr fattigare (tacka gudarna för presentkort och födelsedagspengar!). Sen tog jag mig en lunch på favoritstället nere vid Nissan innan jag tog mig vidare till frisören. Skulle gjort lite fler ärenden efter det men orkade inte och ville egentligen bara hem till mina killar.
Alltså sån skillnad denna typ av "egentid" kan göra med ens humör, det är ju helt otroligt! Var när jag kom hem (ifall det nu gick att missa) på grymt bra humör. Men vem hade inte varit det efter en sådan dag på stan! Vill egentligen inte gå på stan själv, är ju mycket trevligare med sällskap, men då blir det ju också bara att man plockar på sig kläder som man tror att man tycker om och när det inte blir bra så skiter man i det. Sen skadade ju inte hennes hjälp den lilla självkänsla man har. För en gångs skull kom man ju faktiskt i den storleken i jeans som man använder hemma och jag behövde inte prova tröjor i två olika storlekar, ifall jag inte kunde få på mig den mindre av dom. Sen bara älskar jag att man blir så ompysslad när man är hos frisören, det är lätt värt det där lilla extra som man betalar. Där ligger man i en massagestol och får inte bara håret tvättat utan massage i hårbottnen på det. Var inte långt ifrån att somna där, haha!
Den senaste tiden har vi varit inne i en period där vi istället för att njuta och bara ta hand om varandra så har det varit en del irritation. Tjafs om allt och inget, men det är väl så det är att vara småbarnsföräldrar. Man har helt enkelt perioder då man kanske måste tänka efter lite extra på vad och hur man pratar med varandra. För många gånger är det egentligen missuppfattningar som gör att det blir så.
Nu står Veronica på trappen och blommar!
Anar ett visst mönster i val av färg på blommorna, hehe
2014-08-13
09:15:00
Trettonde augusti
Fullt upp har man här, minst sagt. Fast ibland känns det som att man inte riktigt vet vart tiden tar vägen men ändå försvinner den.
Vet egentligen inte ritkigt vad jag ska skriva, hade lite tid över och tänkte att det var ett tag sedan... Ska snart fixa mellanmål till lillkillen att ta med. Det är nämligen dags för en träff med tjejerna, denna gång är det riktigt gångavstånd. Och på tal om det, jag måste verkligen bli bättre med mina promenader. Saknar stan med närheten till flera olika (långa) promenadstråk. Ska jag ut och gå här, och inte gå längs med landsvägar (vilket jag gärna slipper), så har jag i princip bara en tur på cirka 40 minuter. Så min tanke var egentligen att gå den på morgon/förmiddag och sen på eftermiddagen de dagar jag inte tränar. Men helt ärligt så kommer jag inte ihåg när jag gick på promenad sist... Kan ju inte direkt skylla på trapporna längre, men jag skyller fortfarande gärna på att folk fortfarande har semester och att man vill passa på träffa dom då. För snart är det "ensamma dagar" som gäller igen. Fast egentligen är det kanske bara den där latheten som kommit tillbaka, men förhoppningsvis är den bara på besök! För ska jag på något som helst sätt nå samma resultat som i våras så räcker det inte bara med några träningspass i veckan och hålla koll på maten, vardagsmotion är a och o!
Sysselsatte oss i måndags med att skruva ihop denna möbel,
Lillen har till och med redan fått erfara att man kommer undan från lillkillen i denna ^^,
2014-08-07
09:50:00
Sjunde augusti
Fem minuter tänker jag undvara till att sitta ner och ta det lugnt idag. Det känns i ryggen efter gårdagens träningspass och det känns som att man har sovit riktigt kasst trots snälla katter och en unge som har sovit hela natten... Nästan ett helt nytt pass blev det igår och jag känner att det blev lite av en nytändning. Nu jäklar kör vi! Tre veckor till nästa träff och då är det nog dags att ta nya mått, vilket jag inte ser direkt fram emot...
Idag känns det som att jag borde göra en massa, men samtidigt borde jag ta tillvara på vädret eller bara sitta ner och ta det lugn (när jag kan). Så vi får se hur det blir... Hade behövt börja på städningen och plocka lite, framförallt i köket så att dom kan börja på det direkt på lördag, men jag orkar inte.
Beställde nytt träd till katterna igår.
Hoppas bara på att det var en seriös sida då jag i
efterhand kom på att man kanske borde kollat upp det innan.
Det stod mellan dessa två, men till slut valde vi den första då den tog upp mer golvyta
och då tror vi att den blir lite stadigare och inte behöver förankras i något
2014-08-06
08:55:00
Sjätte augusti
Så sitter man och ska klicka hem en ny klösmöbel till våra små monster och så tar dom bara kort... Vid de tillfällena önskar jag att jag hade fixat den "funktionen" på mitt kort. Fast samtidigt är det jäkligt bra att jag inte kan, haha. Nu hinner jag i alla fall mäta så att den får plats där vi hade tänkt. Känner att dom behöver någon mer möbel så att dom kan komma ifrån både lillkillen och varandra. Fluffy har ju börjat irritera sig på Lillen igen så det blir nog till och med att börja med Feliway igen och se ifall det gör någon skillnad. Trodde faktiskt att det skulle hjälpa med flytten; större yta och kunna vara ute (både i lina i trädgården och balkongen hela tiden när vi är hemma). Ja och möjligheten att vara ute har nu gjort att det är dags för avmaskning, vilket ändå skulle göras innan vaccinationen. Lillen kräktes inte bara en eller två, utan fem gånger nu på morgonen. Mitt i min frukost... Så det uppskattades att maken inte stuckit till jobbet än så att jag kunde hålla koll så att lillkillen inte fick tag i det.
I söndags hade jag och maken en liten lunchdejt och sen blev det bio. Kändes som helt fel dag med tanke på vädret, men mysigt var det. I denna sommarstad är det inte ofta man kan sitta på en uteservering i lugn och ro, för att sedan gå på bio med endast 8 personer till i salongen.
Ikväll är det dags för invägning efter vad som blev ett litet uppehåll på cirka 7 veckor. Har hållt igång med träningen hyffsat bra, inte så många tillfällen som jag hade planerat men ändå. Sen är det ju maten och drickan som inte alls gått bra. Tror helt seriöst att jag inte haft två helt nyttiga dagar i rad på hela sommaren. Har det inte varit en glass så har det blivit fika, eller en cider och ja att inte förglömma snacks eller godis. Mega suck på mig själv! Skäms över bristen på självdiciplin och planering, men det är ingen ursäkt för man har fortfarande haft ett val och varit medveten om sina beslut. Ökade i alla fall lite vikter på gymmet igår så det var ju inte helt fel.
2014-07-31
10:40:00
Trettioförsta juli
Nu sover han. Igen (haha)... Ibland känns det som att det är det enda jag skriver att han gör, men det gäller ju att passa på att sitta här när man har tid. Och man har ju verkligen inte tid när han är vaken, inte för att man skulle vilja sitta med detta då ändå. Har hunnit med lite samtal och disken, plus att jag har kollat runt efter lite saker så nu fastande jag här. Tänkte att det kan vara lika bra att börja planera för lillkillens ettårskalas redan nu. Tiden kommer gå minst lika fort som vanligt, och då vet man om att börjar man inte i tid så sitter man här några dagar innan och har en massa kvar att fixa. Har i alla fall fixat lite födelsedagspresenter och knåpat ihop en önskelista så jag står ju inte helt på ruta ett, men hade gärna kommit iväg och fixat saker så man kan göra inbjudningskorten. Har lite idéer som jag tror inte är allt för avancerade, både för plånboken och bristen på tid, hehe. Hade väl varit smidigare att beställa, eller varför inte ringa till folk, men jag vill sitta och pyssla och känna att jag lägger ner kärlek i detta kalas. Vilket jag hoppas att jag känner varje år och till varje barn (om det nu blir så).
Måste hitta motivationen igen till att leva hälsosamt och träna, denna månaden har inte varit rolig... Men just nu har jag känslan att jag vill inte dit, vet inte var den kommer ifrån. Jag måste, men vill inte, vilket resulterat i att det inte blivit av denna veckan. Det har väl säkert en del att göra med att jag tror att jag har gått upp i vikt och har ändå ingen som helst möjlighet att rädda det till invägningen nästa vecka, samtidigt som man tänker att man behöver ju i alla fall inte göra det värre än vad det är. Men det har ju varit så härligt väder så man har ju velat njuta och hitta på saker med familjen. Snart är allas semestrar slut och då är det tillbaka till det vanliga, vilket jag längtar till. Visst att det kan bli lite svårare att få barnvakt, men det hittas inte på en massa saker var och varannan dag så att man känner att man inte hinner med både det man vill och det man måste.
Älskar sommaren och värmen, även om det kanske varit lite för mycket lite för länge, men jag längtar till hösten och den där första riktiga höstdagen då man kommer ut och luften helt plötsligt känns frisk!
2014-05-28
09:10:00
Tjugoåttonde maj
En sak som jag faktiskt blir imponerad över är chefer som tar sig till till att lära känna sina anställda. Har dom inte så många under sig så är det ju en självklarhet (enligt mig), men när det gäller över hundratalet anställda så tycker jag verkligen att det är imponerande. Dom kanske inte lär känna alla, men ändå veta vad dom heter och ha en liten aning om vilka de är. Sen finns det ju dom som verkligen går in för det och andra som kanske bara gör det för att dom tycker det är ett måste. Hur som haver så blir jag imponerad då man träffat många som knappt kommer ihåg en (då syftar jag på vanligt folk, vänner till vänner o.s.v).
Man märker mer och mer nu hur mycket koll man måste ha på den lille. Vände ryggen till igår för att diska lite efter hans mat, vilket gick snabbt. Hör att han är vid några sladdar men tänker inte så mycket mer på det då jag vet vilken typ av sladdar det är. När jag sen vänder mig om så ser jag inte honom där jag trodde att han satt utan då har han tagit en liten avstickare och ålat sig in bakom soffan. Dum som man är så åker ju mobilen fram för att ta kort (efter att jag sett att han inte satt fast i något). Lyckan i de ögonen och leendet man får av honom när han hittar på såna saker är ju helt obeskrivlig.
Räven bakom örat, den har han definitivt fått av sin mamma!
Sitter här med träningsvärk sedan box-passet i måndags kväll. Härligt med träningsvärk, men ser fram emot mina två gympass som SKA bli av denna veckan. Det måste sett roligt ut igår när jag skulle ge lillkillen frukost och min hand skakade så att jag knappt kunde pricka munnen på honom, haha. Är fortfarande helt slut i händer/underarmar så kan inte riktigt greppa ordentligt. Märks att man inte tränat på det sättet på över 1,5 år.
Icke att förglömma; Denna plutt blev tre år i söndags
2014-05-22
08:05:00
Tjugoandra maj
Då är frukosten snart nere och sen är det bara att sätta igång. Om två timmar kommer en tjej från BVC-gruppen med sin lille kille och jag har en del att plocka med och städa innan dess. Så det är ju bara att skynda. Hoppas bara denna lille kille, som just nu sover, sover minst en timme så att man hinner lite.
Så jäkla härligt med sommar! Det blev hela 4 timmars promenad igår totalt. (Måste nämna att det redan är 20 grader ute). Får se vart det bär av i eftermiddag, syster hade en idé som jag nog kommer se till att det blir av. Lillkillen var ju på 8 månaderskontroll igår, så där passande på sin 8 månadersdag, och han växer så det knakar. Om ca. 0,5kg kan vi byta bilstol. Det ska bli så skönt då man hört från andra att dom gillar det mer då dom kommer lite högre upp och kan se bättre ut. Plus att det kan ju inte vara så värst bekvämt att halvsitta/ligga när dom sitter själva i vanliga fall. Jag hade ju också invägning igår och till min stora förvåning "slog" jag målet med 0,3kg. Vilket betyder att jag gått ner 10,3kg sen jag började med detta och 16,6 sen jag åkte upp till förlossningen. 4,2kg kvar till bröllopsvikten och kanske det slutgiltliga målet! Var faktiskt lite smått chockad över att jag hade gått ner 3,3kg denna månaden. Tycker inte jag varit så duktig, men tydligen gick det ändå. Det var också skönt att prata med henne om hur sommaren kommer bli och att man inte ska ha för höga förhoppningar på stora resultat. Fast jag är glad att nästa gång vi träffas är före midsommar, annars hade jag varit grymt orolig över resultatet, haha.
2014-05-13
18:15:00
Trettonde maj
Det finns en sak som jag har hört och som jag tycker låter väldigt vettigt; "9 månader upp och 9 månader ner". Tycker verkligen att det känns som en bra måttstock för att bli av med gravidkilona. Visst sen beror det ju på hur mycket/lite man gått upp under graviditeten. Tänker också på den studien man hörde om för någon vecka sedan; att de som inte tappat sina gravidkilon efter ett år löper större risk för fetma och att de har svårare för att gå ner resterande. Man vet ju inte i vilken utsträckning det gäller, men det är kanske ändå något man ska ha i åtanke? Jag tror att kroppen behöver en viss tid på sig för att kunna återhämta sig och samma sak gällande viktnedgång, även om det inte är efter en graviditet så tror jag att för kroppens bästa ska det inte gå för fort.
Har skrivit innan att jag blir så trött på alla som skryter och visar bilder på hur snabbt dom kommer i sina gamla kläder/gått ner allt de gick upp. Och ja om jag inte sagt det innan så är man ju avundsjuk. Men det ska ju också tilläggas att de flesta som går ner så fort antingen inte gått upp så mycket eller så har dom bara otroligt bra kroppar/gener. För jag tror nämligen att det har lite med sånt att göra också. Tills någon visar motsatsen så kommer jag fortsätta att tro det. Fast sen kan man inte skylla på gener m.m bara för att det tar lång tid eller för att det står stilla. Man får ju faktiskt också se över hur man lever och vad man stoppar i sig och sen ta beslutet att ändra på det man kan. Är man inte villig att göra den ändringen så ska man inte heller klaga.
Här kommer mitt lilla skryt; Det tog mig ca. 7-7,5 månad att gå ner allt jag hade gått upp under dessa nio fantastiska månader. Nästa vecka när både jag och lillkillen har invägning (exakt 8 månader efter förlossningen) så hoppas jag och min coach på -10kg från det att jag börade med LifeStyle. Vilket betyder -16kg totalt. Sen är det bara 4kg kvar till min bröllopsvikt som är nästa mål, som vi ännu inte satt datum på. Om jag når det målet? Det återstår att se. Jag är lite kluven över hur man ska fortsätta efter det. LifeStyle är ju ett program som gäller just det: Livsstil. Det är ingen diet eller liknande där du måste utesluta saker, utan det går ut på att hitta en livsstil som får dig att må bra och ge dig verktygen för att kunna äta och träna för att nå dina mål. Jag skulle väldigt gärna vilja gå ner till den vikten jag hade när jag tog studenten (har aldrig vägt så "lite" som vuxen). Samtidigt kommer jag ihåg vilket jobb det var med att stanna där och inte gå upp. Vill man leva så? Vill man känna att varje dag är en kamp? Hoppa över tillställningar eller en fika på stan bara för att vågen inte visar det man vill? Jag hoppas innerligt (och som det känns just nu) att detta har ändrat mitt sätt att tänka och gör att mitt mål att hålla vikten inte blir en kamp utan just det dom säger; en livsstil!
Jag är inte nöjd med min kropp och vikt just nu...
Men när man tänker på hur fantastisk människokroppen är och hur stolt man var över sin mage
och nu den lilla människa som gömde sig där inne så kan man inte göra annat än att vara stolt över
resan man gjort det senaste året och låta det ta den tiden som behövs för att komma tillbaka till där man vill vara
Bild tagen hos: http://www.studiostrandh.se/
2014-03-31
16:00:00
Trettioförsta mars
Det är ju helt sjuk att något så hemskt ska behöva hända. Förstår inte hur man kan vara så trångsynt och ta till våld bara för att någon hejar på ett annat lag. Eller ja det är kanske inte hela historien, har bara hört det som sagts på nyheterna, men det verkar ju inte vara någon som helst provokation som ligger bakom. Fast sen så kan jag inte heller förstå alla dessa maktgalna (män) som startar krig bara för att dom vill ha något. Inte heller folk som stjäl, både pengar och saker, och som skickar diverse bluffmail eller dom här konstiga samtalen eller bara hackar in sig på andras konton av olika slag. Nä, jag är inte världens ärligaste eller bästa människa men man har väl ändå en känsla för medmänsklighet och sunt förnuft..!
Kom typ precis hem från gymmet och maken är nu iväg och byter däck. Snäll som han var så tog han med sig lillkillen så att jag kunde få duscha ifred och vad gör jag med min egentid? Sitter framför datorn, haha! Längtar tills jag har tid och kan se ikapp på "min" serie, där snackar vi egentid!
Lördagens avslutning på träningspasset.
Helt klart nöjd med tanke på att det är typ 1,5 år sedan jag var ute och sprang
2014-03-28
08:00:00
Tjugoåttonde mars
Det blev visst en bättre dag igår än vad jag hade väntat mig, trots att jag knappt var hemma och hade en grymt trött kille som inte sovit mer än två timmar totalt när han somnade vid fem. På tal om sömn, ska se om jag snart kan få honom att sova lite (han har ju trots allt varit vaken sen halv sex) så att han hinner vara vaken en stund innan det är dags att ta sig ut i det fina vädret.
Blev faktiskt lite chockad, och självklart glad, över resultaten igår. På nästan exakt fyra veckor:
- 4,4kg
- 13cm runt midjan (fast tror inte att hon mätte på samma ställe som sist)
- 4cm runt bröstkorgen (om jag inte minns helt fel, för jag kommer inte riktigt ihåg...)
Så det är ju inte konstigt att man får på sig byxor som man inte kunde knäppa i december/januari och att man fått dra in BH:n 2-3 snäpp.
Nä som sagt, har en trött kille här och frukosten är nere så får se om han går med på att sova lite.
2014-03-07
07:40:00
Sjunde mars
Hade börjat på ett inlägg igår men fick bryta mitt i för att underhålla lillkillen. Så kan det gå.
Som det kan skilja från en natt till en annan. Igår hade han sovit från 19.30 till 06.00 utan att vakna någon gång, inatt däremot har jag fått vara uppe varannan timme för att få honom att somna om. Så får se vad man orkar med idag...
Igår blev det en riktig långpromenad, 2,5h, och sen en vända till gymmet. Klapp på axeln.
Nu får jag slänga i mig resten av frukosten och se om denna lilla kille vill sova lite.
2014-02-27
08:45:00
Tjugosjunde februari
Så jäkla kul det var på babysimmet igår! Efter en veckas uppehåll för sportlov så trodde jag faktiskt att han skulle tycka att det inte var så kul eller i alla fall reagera på samma sätt som innan. Men ack så fel man kan ha! Man märker ju inte själv utvecklingen i helhet utan mer det dagliga, eller hur man ska säga. Igår var han bl.a. med mycket mer, sparkade i vattnet och jag fick mycket bättre ögonkontakt innan dyken än vad jag fått innan. Nästa vecka är det dags för undervattensfoto, spännande!
Igår var jag och fick mitt träningsschema och gick igenom det tillsammans med min coach. En del nya maskiner och ett nytt upplägg, och jag kände verkligen skillnad i kroppen efteråt. Har inte någon direkt träningsvärk idag men kör jag minst 3ggr i veckan plus mina promenader varje dag (och håller igen på helgerna!) så ska detta nog gå hur bra som helst. "Invägning" om en månad och jag ska nog låta bli att ställa mig på vågen här hemma innan dess. Vet hur besviken jag blir om jag inte får det resultatet jag tänkt mig, även om jag vet att det kan vara aningen orimligt...
2014-02-02
14:20:00
Andra februari
Vågar man hoppas? Ja nä vi får helt enkelt se hur den kommande natten blir. Det finns helt klart dom som har det värre. Vi har i alla fall en betydligt gladare kille idag än vad vi haft de senaste dagarna, och det tackar vi inte nej till! Saknar min myskille.
Tänker och planerar och hoppas, vilket jag borde låta bli, samtidigt som man har fullt upp med annat. Planer varannan dag denna veckan så lär nog inte bli så mycket träning, om man inte lyckas få lite hjälp så att man kan rymma iväg någon förmiddag. Lördagar står fast i alla fall, och tur är väl det!
Nä nu ska jag umgås lite med familjen.