2019-09-15
15:51:01
Femtonde september
Så. Trött. 
Det märks att man börjar bli gammal. Förr var det bara migrän en dag och sen var det tillbaka till normalt tillstånd efter en natts sömn. De senaste gångerna nu så är jag helt slut även dagen efter. Andra eller tredje gången det blir såhär efter att ha haft barnkalas så lika bra att planera in det i fortsättningen...
Så denna dagen har det inte blivit gjort saker som var bestämt. Onsdagen försvann lästid för då började kören. Torsdagen blev det spontan tripp till Ullared. Så nu sitter man här med ögon som knappt orkar hålla sig öppna och fortfarande ett kapitel kvar att läsa. Morgondagen är avsatt till att skriva klart uppsatsen, då den ska in då, så planerar inte att göra något annat då. Oh well. Det är inte så mycket att läsa så det löser jag nog utan problem.
2019-09-09
09:09:03
Nionde september
Så gott jag sovit den senaste veckan! Det är helt sjukt vilken skillnad en ny säng kan göra. Ångrar inte en sekund att vi tog detta beslutet! Det var på tiden också kan man säga då den gamle firade tio år i början av sommaren, och den var inte direkt dyr när vi köpte den så man kan minst sagt säga att den gjort sitt. 
En annan sak jag reflekterat över är min huvudvärk. Så mycket huvudvärk och migrän jag haft denna sommaren var länge sedan, men nu är den som bortblåst och har inga känningar alls. Ändrar sig säkert ju längre in i terminen jag kommer, men tror inte det kommer bli lika illa som det varit under sommaren. Hur som haver så är det skönt att slippa. Förkylningen börjar bli bättre så måste verkligen ta tag i skolan nu. Essän som ska in om en vecka är inte ens påbörjad då jag sov bort torsdagens "uppsatsskrivardag" på grund av sjukdom och helgen försvann till annat som vanligt. Är i alla fall sjukt taggad inför allt nu. Så länge det inte blir mer koncentrerat än vad det är nu, för då blir det lätt tvärtemot...
2019-09-06
17:00:56
Sjätte september
Tänk vad energin bara kan försvinna så. Nu blir det i alla fall vila så denna förbaskade fökylning kan släppa taget...
Hatar att jag alltid får lock för öronen när jag är förkyld. Får panik när jag sitter i ett klassrum fullt med prat och typ inte hör vad personen bredvid säger till mig. Sen hjälper ju inte allt det här med lillkillen till när man behöver vara klar i huvudet, är mycket någon annanstans i tankarna. Önskade verkligen honom en betydligt bättre start än vad han fått i skolan. Så nu får de banne mig ge svar så vi vet vad som händer. Det sista vi vill är att ha en kille här hemma som inte kommer vilja gå till skolan på grund av allt detta.
En annan sak jag undrar över är om man någonsin kommer ifrån den där känslan från hur det var i skolan i tonåren. Den där känslan när man känner att man inte riktigt hör hemma någonstans och känner sig mest utanför... Alla är så olika, så det är väl kanske bara sån jag är antar jag.
